Jag har förlorat min legitimation. Jag har förlorat min absolut sista legitimation, det vill säga mitt pass. Det måste i denna värld av byråkrati och pappersförälskelse betyda att jag knappt existerar. Alltså, jag finns ju egentligen, fast inte helt och hållet. Jag kan inte bevisa att jag är jag. Jag kommer inte in på krogen. Jag kan inte längre köpa folköl. Får förmodligen inte resa någonstans. Att få kunna köpa folköl är väl egentligen det som definierar en svensk, så jag antar att jag inte finns alls. Jag är alltså ingen och ingen är jag. Någon är inte jag och jag är inte någon. Jag vet inte exakt vad det innebär, det där med att inte finnas till, men jag har fått en känsla av att det nog är bättre än man kan tro. Fast jag vet inte.

Hur hissnande det än känns att inte finnas så tror jag att jag måste sätta ett stopp på skiten genom att bege mig till polisstationen och ordna ett nytt pass. Den givna frågan: skall jag använda mitt gamla passkort taget för fem år sedan eller skall jag släppa snålheten och skaffa mig ett nytt? Jag har nämligen på senare insett att det tydligen är mycket viktigt att se snygg ut på sitt ID-kort. Slutsatsen har jag dragit efter åtskilliga timmar ståendes i Shell-kassan. I princip varenda jävel man stöter på som visar sitt leg är snyggare på körkortet än i verkligheten. Jag vet inte varför egentligen. Är det typ en "ursäkta, jag ser för jävlig ut idag, men såhär snygg kan jag bli om jag försöker!" eller är det kanske ett lömskt sätt att försöka fjäska för polisen då man åker fast för fortkörning? Ungefär på samma sätt som alla tar på sig en kostym då de skall på rättegång. Christer Pettersson hade säkert kostym i Palme-processen. Vem fan försöker de lura egentligen? Domaren tror säkert att men in suite inte kan döda. Automatisk frikänning, typ.

I vilket fall. Folk i allmänhet verkar förbannat måna om att vara snygga på sina ID-kort; fiction beats reality. Mitt råd till alla dessa är att istället göra tvärtom och ta ett gammalt bakfyllekort på passet så att man för någon gångs kan bli lite glatt överrasskad då man jämför kortet med personen som står mitt emot en. But that's just me.