Idag var det fem år och några tusen lik sedan jänkarna gick in i Irak och letade efter de massförstörelsevapen som visade sig finnas nedgrävda där regnbågen slutar. Det normala är ju att man slutar tro på den där historien i sjuårsåldern. Man inser liksom att regnbågen inte har någon absolut punkt där den slutar och om det skulle finnas en sådan så finns det i varje fall ingen skatt där. Och absolut inga atombomber. Synd bara att Colin Powell är en förvuxen treåring.

Nog om detta. Jag skulle ju hålla mig borta från politiken. Att med facit i hand påstå att Colin Powell är en förvuxen treåring är dock lika opolitiskt och ostridigt som att hävda att det är gott med kebabrulle på fyllan eller att det är skönt med vår.

Solen skiner över Göteborg, snön ligger lite sådär pittoreskt på reträtt och erinrar om att våren är nära på riktigt. Dagen är lika lång som natten och om en dryg vecka blir det sommartid. Det är under sådana här perioder det är skönt att vara svensk. När man äntligen får krypa ut ur det svarta rövhål som jordens lutning har placerat oss i, när man för första gången känner att solen faktiskt värmer och när fotbollsallsvenskan snart drar igång; då är det skönt att vara medborgare i landet Sverige.

Påsken är ju ett annat vårtecken. Judarna firar påsken till minne av hebréernas uttåg ur Egypten och de kristna för att Jesus korsfästes. Det känns som att de kristna är något sadistiska . fira att deras skötebarn blir korsfäst - men om man läser sig in lite mer på saken så står det ju klart att påsken på många vis är en sorgehögtid. Det som dock gör mig något konfunderad vad beträffar påsken är att den aldrig kan vara vid ett bestämt datum. Ibland inträffar den, som nu, i slutet av mars och ibland är det inte förrän i slutet av april vi skall tänka på hur Jesus hade det uppe på det där korset. Det kan väl knappast varit så att Jesus korsfästes under olika dagar, beroende på vilket år det var. Han korsfästes ju bara en gång liksom. Det känns - utan att vara elak mot bibelförfattare eller troende i övrigt - som att vi har ett litet trovärdighetsproblem här. Jesus måste ju blivit korsfäst på ett exakt datum och inte som idag första helgen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Var är logiken?

Logiken är inte så rolig. Det är någonting med någon övergång till den gregorianska kalendern. Men faktum kvarstår: Jesus måste ju ha dött vid ett exakt datum. Detta innebär att vi ibland, för att inte säga oftast, sörjer under helt fel tidpunkt. Det är ungefär som att vi skulle påstå att det är sju år sedan terrorattacken mot WTC den 7 oktober istället för 11 september. Det innebär dessutom att det är svårt att veta hur gammal Jesus blev. Han föddes ju otvivelaktigt den 24:e december, men vi måste ha hjälp av månen för att säga när han dog.

Skit samma. Jag sörjer inte ändå. Jag dricker och är glad. Och då bryr man sig inte så mycket om vilket datum det är.