Nu är påskhelgen över. Och tur är väl det. Den har bland annat bjudit på:
1. Stulet pendelkort á 1000 kr samt halsduk á typ 25 kr.
2. En timma ståendes i tolvgradig med bara rock och t-shirt kyla i väntan på skjuts hem på grund av stulet pendelkort á 1000 kr samt halsduk á typ 25 kr.
3. Snö
4. 15 timmars arbete

Den goda nyheten var att jag varit modern nog att registrera mitt kort på Västtrafiks hemsida, varför jag dagen därpå spärrade kortet. Grattis till er som stal kortet, ni kunde åka regionen runt i 12 timmar. Hoppas att ni hann bort till någon av de avlägsnaste delarna av vårt landskap, typ Hjo, och sedan fastnade där för alltid till följd av min spärrning. Om det blåser kallt från Vättern så har ni ju åtminstone min halsduk á typ 25 kr som ni kan värma er med. Eller kanske sälja. Ni får typ två och en halv cheezburgers för pengarna. Det är ju bra andrahandsvärde på så exklusiva halsdukar.

Jag vet att det förmodligen är mer synd om tjuvarna än vad det är om mig. Jag vet att de kanske har alkoholiserade föräldrar som inte gett dem den kärlek de förtjänat och att de säkert inte har några gymnasiebetyg. Jag vet att de mycket sannolikt är "frustrerade på samhället" och jag vet att de inte kommit på tanken att stjäla om det inte vore för deras social-ekonomiska bakgrund i allmänhet. Men man blir ändå arg, för att inte säga rasande, när någon jävel går och rotar i ens fickor. Med lite alkohol och pumpande ilska till sin hjälp glömmer man helt de där aspekterna och svär högtidligt att man utan tvekan skall strypa det fanskap som varit med sina äckliga små amfetaminfingrar och tafsat runt i och besudlat min rock. Som tur var fick jag inte tag på människan som går under namnet tjuv. Det var nog bäst för oss båda. Det hade inte varit värt mödan, så att säga, att göra sig skyldig till någon straffbelagd handling för en sådan skitsak.

Dessutom tycks det som att Gud redan har fixat allt och jämnat ut orättvisan: Jag har inte fått mitt kort ännu, då detta skulle sändas på post. Jag hade därför räknat med att få punga ut 100 spän på tågbiljetter idag. Som av ett mirakel lyckades konduktörerna förbise min närvaro på båda resorna - något som inte hänt en enda gång sedan min tågfararkarriär började för ett drygt halvår sedan - och jag har därför kommit undan utan att betala en krona. Jag borde kanske se detta som ett tecken för att falla in i fanatisk tro. Frågan är ju dock bara om det var Allah, Adonaj eller Gud som fixade biffen. Kanske rentav någon skön Voodoo-gud. Får försöka be om ett mer specifikt tecken. Det är viktigt sånt här. Om man ignorerar tecken av gudomlig art så kan det sluta med att man blir nerjmejad av Bruce Willis med ett maskingevär när man just skitit. Det har jag sett på film.