I helgen har det varit Way out West. Väderleken sade pissregn men vädret pissade på väderleken genom att säga gassande solsken och tjufofem grader. Jag hade just avslutat min sista dag på jobbet vilket innebär en två veckor lång semester och hade lyckats pilla i mig ett par öl. Livet lekte, kort sagt. Det fanns bara en liten detalj som smolkade ner den annars så klara lyckobägaren; förbudet mot medhavd alkohol på festivalområdet. En av fördelarna med att ha en åtta år äldre bror är att denna har upplevt en hel del mer och följaktligen besitter litet mer visdom än en själv. Detta ledde till att vi på Peters initiativ bestämde oss för att smuggla in en tre liters bag-in-box genom att så att säga ta ut bagen ur boxen och därefter tejpa den runt magen. Resultatet blev bra; boxen under tröjan är för ett otränat öga mycket lätt att förväxla med en konventionell - och fullt tillåten - ölmage.

Bäst som vi stod där och tejpade kommer två människor fram till oss. Det visar sig senare att deras namn var Cissi & Thony. Cissi, som skall komma att spela huvudrollen i kommande drama och så även i detta blogginlägg, var en kvinna som tyckte om vin. Vid närmre eftertanke så tyckte hon nog om det mesta med en alkoholhalt över 2 % och som en helt naturlig följd av denna i många avseenden destruktiva faiblesse ville hon smaka - samt recensera - det vita vin som forsade omkring i den vita påsen som på många vis påminde om en sprängfylld kateter. Cissi drack ett par giriga klunkar direkt ur påsen genom att suga på det kranlikna munstycket som gör att man kan få ut det göttiga ur påsen. Vi tittade på henne och inväntade en reaktion. Cissi  grimascherade; hon såg litet ut som flickan i Exoricistens när hon får vigvatten i ansiktet.

"Det var tamejfan det värsta jag druckit", recenserade Cissi.

Stanna nu, kära läsare, upp för en sekund och blunda för den stressiga tillvaro som du valt att kalla för ditt liv. Betänk därefter att Cissi, utifrån vad vi får anta, är en dam som tycker att mäsk smakar helt okej om man bara blandar det rätt. Betänk därtill att Cissi förmodligen smakat på tusen olika varianter av vin, öl, konjak, brännvin, likörer, cider, ale, mousserande vin, whisky och Explorer (hos de rutinerade finns det årgångar). Ändå hävdar hon med stark övertygelse att detta är det värsta hon någonsin druckit. Efter denna blivande ingress till recensionen av "Il Nostro" i nästkommande Faktum går Cissi över till brödtexten: "Jag tror jag spyr".

Cissi ställer sig nu framåtlutad och spyr upp det vin hon nyligen druckit samt en del annat som jag inte tänker gå in närmre på här. Observera här att Cissi också är en människa som lever som hon lär; visst har man vid flertalet tillfällen hotat med att spy då man fått i sig något mindre välsmakande, men ofta stannar det just vid ett (tomt) hot. Cissi, å sin sida, sätter handling bakom orden och spyr som en fontän mitt framför oss. Bengt Frithiofsson och andra vinfånar som skall gå in på detaljer om druvor, väderlek och temperatur kan slänga sig i väggen. Cissi beats them by hästlängder.

Historien slutar inte här, emellertid. Efter att ha visat oss en ny dimension av vinprovarkonsten och dess mystik klämmer hon mellan spyorna ur sig följande fråga: "Kan jag få lite till?". Vi hann inte svara innan Cissi återigen hällt i sig en imponerande mängd lådvin. Efter denna påfyllning torkar Cissi belåtet sina spykletiga läppar och säger "Jag måste torka mig". Hennes blick inspekterar intensivt det närliggande landskapet och hon får slutligen syn på luvan till min tröja som jag knutit runt magen. Hon tar, utan att fråga - vilket i och för sig inte gör någon nämnvärd skillnad eftersom att hon ger blanka fan i vad man svarar - tag i min luva och torkar av sina magsaftsdrypande fingrar på den. Jag känner att min toleransnivå så sakteliga börjar nå sin gräns och jag talar med vacklande röst om för Cissi att hon kanske kan torka av sig någon annanstans. Cissi avslutar sin formenligaa orgie av visdomsord genom att kort säga "Det är ju bara jag". Jag vill säga något i stil med "Vadå bara jag? DU är nog den sista just nu som jag vill skall torka av sina händer på min tröja" men känner att min kärlek till människan framför mig är allt för stor för att jag skall gå i polemik med henne. Thony, Cissis vapendragare, har förövrigt suttit bakåtlutad på en bänk och flinat under hela skådespelet.

Cissi; Om vi någonsin möts igen skall jag än en gång bjuda dig på Il Nostro på låda!