Det finns en viss typ av människor som jag aldrig riktigt kan sluta att fascineras av. Folk som jag inte riktigt förstår, men som samtidigt imponerar mig genom sitt otroliga engagemang för något så totalt meningslöst. Jag talar om eldsjälarna. Deras gärningar kan vara vitt skilda; den gamla gubben som åkt på varenda match och sett varenda träning med Ätrafors BK, division VII Norra halland, eller en ung man som skickar politiska insändare till lokaltidningen om den enda rätta vägen att förändra världen(jag pikar ingen). Ibland blir dock denna glöd inte bara förundransvärd, utan också väldigt, väldigt rolig. När någon kanaliserar sitt engagemang genom att gå ut på ett torg i Pakistan och sätta fyr på en sverigeflagga, exempelvis. Inte minst när sverigeflaggan inte är en sverigeflagga. Inte minst när sverigeflaggan som inte är en sverigeflagga är grön och gul.

Jag vet, muslimerna är offer. Det är synd om muslimerna vars religion blir bespottad i västerländska medier. Därför unnar jag dessa herrar att utöva denna lilla fritidsaktivitet. Jag vet inte mycket om Pakistan och jag har ingen källreferens när jag påstår att det finns en hyfsat hög arbestlöshet i landet. Jag antar att de inte har en massa fotbollsplaner eller "efterfesten" på Internet. Det är synd om muslimerna i Pakistan. Inte minst när någon enfaldig snubbe i ett litet land som de inte har en susning om var det ligger eller (uppenbarligen) hur deras flagga ser ut, avbildar deras profet i en halvmedioker blaska (Nerikes Allehanda). Då är det klart att de ska få elda lite. Frågan är om männen på bilden tyckt att det varit lika kul att elda om de vetat att vi, eller åtminstone jag, skrattar åt dem.

För jag kan inte släppa det: Varför är flaggan grön och inte blå? Kanske är det som Olle sa, att de bara hade tillgång till svartvita böcker och fick chansa, kanske spillde mannen till höger om lågan ut all blåfärg på vägen till demonstrationen vilket gjorde att man provosoriskt tvingades välja grön. Kanske var det så att mannen till höger om lågan i fjol målat om sin båt i grönt, hade en skvätt över och tänkte att "vafan, den ska ju ändå eldas upp, det gör nog inget att det är fel färg. Det är ju ändå lika kul att elda". Det måste finnas en intressant historia bakom det, för om man ska elda en flagga är det faktiskt rätt viktig att den ser ut på rätt sätt. Annars förlorar ju hela handlingen liksom sitt värde.

Förutom det mycket orginella och roliga färgvalet på den svenska flaggan, tycks eldsjälarna på bilden för övrigt vara mycket intressanta personligheter. Vad har de för intressen, utöver att skrika (som de uppenbarligen gör på bilden), läsa Nerikes Allehanda och elda sverigeflaggor som inte är sverigeflaggor? Vad gör de på dagarna förutom allt detta?

Jag vill ge samtliga män som går att urskilja på bilden en stor eloge för att de på ett så nydanande och kreativt sätt avbildar den svenska flaggan, för att de orkar bry sig om vad Nerikes Allehanda skriver (jag kan med skam i sinnet erkänna att jag inte orkar bry mig om vad som står i deras lokaltidning) och framför allt för att för att de genom att elda flaggan visar att de vågar stå för att de har sitt barnasinne kvar. Jag avundas dem för detta. Jag skulle själv vilja gå ut och lunta - eller elda flaggor -, smälla påsksmällare och leka burken. Fast jag vågar inte, för jag är tydligen för gammal för sånt nu. Dessa män lever livet som de behagar, något som fler utav os borde prova på.

All heder åt dem!